tollare, nova scotia duck tolling retiever, valpar, tollarvalp, valpkull
 
I söndags träffade jag Millie på Nacka Brukshundsklubb. Vi tog en gemensam promenad och svängde förbi klipporna för att låta hundarna få ett dopp.. 3 tollare och vatten blev just en liten galen tollarflock. Bara just sådär lagom tossiga som bara tollare lyckad vara ;)
Sen satt vi mest och pratade. Avslutade dock med en halvdan platsliggning. Dvs Millie skötte sig perfekt mesans mina två reste sig ;)
Millie debuterade nyligen i lydnadsklass 1. Fick 154p och ett 2:a pris.. Stort grattis till duktiga er!!
 
Har ju varit på lite tävlingar i helgen. Gått med blandat resultat. Vilda gick över all förväntan i Märsta. Tog både en hopp och en agility pinne. Engla hade mest solsting. På Sthlm södra däremot var Engla på hugget. Inga nollor, men sjukt nöjd ändå, då hon faktiskt var allert och lyssnad
 
Tyvärr så måste snart 3-år gamla Trulls omplaceras. Han omplaceras pga svår sjukdom i familjen och då tiden inte riktigt räcker till för honom.

Trulls är en glad, energiknippe till tollare som vill komma till ett hem som är insatta i raden och kan ge honom den stimuli han behöver. Han är otroligt människor- och barnkär. Han är mycket hanterbar, lättlärd och lyhörd. Han är som tollaren brukar vara, påknapp på ute och avknapp på inomhus.

Jag tror att Trulls kan bli bra på det mesta om han bara får försöka.

Däremot har Trulls en del problem med att socialicera sig på rätt sätt med andra hundar. Han är dålig vid hundmöten och visar osäkerhet. Detta tror jag absolut kan tränas bort av en kunnig och ambitiös förare.

Han är fritötgad på höfter och armbågar och är för övrigt en frisk och ståtlig okastrerad hane.

Är du nyfiken på Trulls. Mejla [email protected] eller ring 0707566307.
 
Det var som sagt inte direkt igår jag uppdaterade bloggen senast. Vet inte varför jag är så sablans seg på det hela, ska försöka bättra mig.

Liten uppdatering gällande kull 2 är att förutom att de alla är välmående och har det kanon i sina hem, är att alla blivit friröntgade på armbågar och höfter.  Zigge, Wilma och Mille hade alla A-höfter, Foxi och Gino B-höfter. Så ett STORT grattis till er. Vilda har verkligen gett ifrån sig bra höfledsstatestik..

Appropå valpar, så planerar jag en ny kull till hösten 2012. troligen paras Vilda i början på Juli, så då borde knoddarna födas i september.. ser fram emot dessa nya små underverk. Hanen är bestämd, men hålls hemlig tills dess att allt är helt klappat och klart.

Agilityåret har också kantats av en del träning och tävlig. Hösten har varit lite i det lugnaste laget, men förra våren och sommaren tävlades det en del. Vi är ju som sagt fortfarande nybörjare så inga pinnar har plockats ännu, men hoppas på att denna kommande tävlingssäsong gör ändring på den punkten. Debuten var nu på Gotland. är nöjd med mina små vildingar, det var snarare jag som var helt ringrostig. Vilda överraskade mig på första loppet med att vara super taggad, vilket gjorde att jag helt tappade fokus. Men hon var riktigt kul att tävla med denna gång. de andra loppen gick jätte bra. vi hade fin kontakt och hon var verkligen pigg. de missar som gjordes var helt och hållet bara mitt fel. När det gäller Engla så är mycket faktiskt englas fel ;) Hon är så himla taggad att starterna jämt går åt skogen. Hon tjuvstartar från 0-100 så det finns inte en chans att hinna stoppa henne.  Men nu tog jag tillbaka henne både en och två gånger, körde sedan några hinder som belöning innan snabbaste vägen ut.  Vi kommer nog behöva diska oss på hundra lopp till för att försöka få ordning på tjuvstartandet. Det tråkiga är att det är så himla svårt att träna på detta utanför banan. För då är det sällan något problem. Hon kan ligga still med hinder framför nosen, med leksaker vinandes förbi henne, med en skuttandes och tjoande matte och med andra lösspringande hundar som far förbi. men inne på en tävlingsbana så slinker hon ur mitt grepp som en hal tvål och far iväg som en kanonkula.. Så enda sättet att försöka få bukt på detta är att träna på tävling..  

Nästa tävling är med Vildaste laget, det lag som vilda och Engla tävlar i. Engla har ju egentligen klassats ner till medium, men får tävla SM-säsongen ut i large-laget. Ser fram emot att starta på hemmaklubben Sthlm-avdelningen den 15 April.
 
Söndagen den 9/1 2011 fick älskade Milton somna in efter en tids sjukdom. 11 fina år fick han tillsammans med sin matte Sara.  Mina tankar går till dig Sara och till din familj.

Det här är till dig Milton.

Älskade Milton,
Du är saknad.
Jag känner mig ärad att fått lära känna dig. I över två år fick jag vara med i ditt fartfyllda liv.
Du har gett mig så otroligt mycket. Du har inte bara varit en glädjespridare utan även en stor inspiratör. Du kan inte förstå hur tacksam jag är över att ha träffat dig.
Inte bara har du gett mig det finaste jag har, lilla Engla utan du har även gett mig en vän för livet. Utan dig hade jag aldrig träffat din matte, Sara. Jag är dig Milton, evigt tacksam för allt du gett mig.
Ord kan inte beskriva hur mycket jag saknar dig.
Kommer att sakna dina knäppa idéer, din stora integritet, din enorma livsglädje, din fantastiska arbetslust och våra äventyrs promenader. Älskade vän, du har gett mig fina minnen för livet.



Picture
 
Inatt är sista natten med alla fem. Imorgon flyttar tre ut. Foxi, Zigge och Messi. Och på söndag är det Millies och Wilmas tur. Det kommer att bli tomt. Usch, känns lite vemodigt, men sånt är livet. Det får räcka med två fullvuxna hundar, har alldeles tillräckligt att göra med de två.

Nu har de första bilderna av Eivor Rasehorn kommit, även lite gamla bilder från förra året fick hänga på. Vi var även och fotade lite idag, så de får jag lägga upp senare..
 
Nu har valparna hunnit bli sju veckor. De är dubbelt så stora, dubbelt så modiga, dubbelt så krävande och dubbelt så pipiga... Även fast det kommer att vara en stor sorg att lämna ifrån sig dem i helgen så är det även med lättnad de får flytta ut. Det är mycket jobb nu, oftas roligt men ibland jobbigt också.

De har nu under sina sju veckor i livet varit med mycket. Det har åkts bil, setts hundar, barn, vuxna, bilar, cyklar, gräsklippare osv. Listan kan göras oändlig. Framförallt så har de blivit ordentligt hanterade av barn. Då varenda unge i Skarpäng varit och hälsat på.  Valparna kommer att lämna sitt barndomshem med en stor liverfarenhet trots sin ringa ålder.

Igår så veterinärbesikatades, chippades och vaccinerades de små. Allt gick galant. De minsta sa minst och de största skrek mest vid chipmärkningen.

En del nya bilder har tagits och även gamla bilder som jag nu fått läggs upp idag.

Här nedan följer lite gamla bilder, då valparna var 1 vecka gamla.
 
För snart en vecka sen tog jag med mig Vilda & Co och flyttade ut till Täby. Min mamma och hennes sambo är nämligen bortresta så då kan vi vara i huset. Det är jätte skönt för alla inblandade. Valparna får vara ute och rulta i gräset flera timmar per dag. Vilda och Engla njuter av att bara ligga under buskarna och hålla koll på de små. Fast ibland så ska det busas ordtenligt mellan mor och dotter och då är det bäst för de små att hålla sig undan. Men alla trivs bra med att vara ute. Man kan lugnt säga att de socialiseras. Grannar vill in och hälsa, en och annan bil kör förbi, hundar skäller, barn skriker och inte minst gräsklipparen som varit i farten. Fast de är helt obrydda allihopa, är inte rädda för nåt. Förutom mamma förstås, för henne vill de inte göra arg för då tuktar hon dem ordentligt.Valparna sover numer hela kvällarna och nätterna igenom då det tagit slut på sig själva när de upptäcker världen.
Här är lilla Zigge. Han ska flytta till familjen Camp-Eriksson i Vällingby i Stockholm.
Här är lilla Gino Jr eller Messie som han kommer att kallas. Han ska flytta till familjen Kylberg i Färentuna i Stockholm.
Söta Millie som flyttar till Lina Aronsson i Johanneshov i Stockholm.
Mys tjejen Wilma som ska flytta till familjen Nyberg i Nyhammar, Dalarna.
Sist gulliga Foxi som ska ända till Norge till familjen Løset som bor iv Sandnessjøen.
 
I helgen bar det av till Eivor Rasehorn för lite fotografering av de små. Tyvärr har jag inte dom bilderna ännu, så ni får vänta nån vecka innan de uppdateras här. Men många bilder blev det. De  fick även testa på att känna på gräs för första gången vilket uppsakttades stort.
Jag försökte själv ta lite bilder. men det är svårt när de vill vara allt annat än stilla.
Söta Foxi, dvs 2:an.
Gulliga Mille, även kallad 5:an
Lilla tuffa Wilma, 3:an
1:an Zigge
Gino Jr, 4:an
 
Äntligen har jag fått ordning på min kamera så att jag kan uppdatera bloggen. Datorn är tyvärr fortfarnde kidnappad av verkstaden, de hade tydligen åkt på semester så det ser tyvärr inte ljust ut på den fronten.
Men ljust ut ser det däremot ut för alla i kull 1. Fem valpar fick A höfter och en fick B. Det kunde ju inte bli ett bättre resultat. Jag är så stolt över mina små vilda rödtottar.
När det gäller kull 2 så utvecklas de i en rasande fart. Mycket har verkligen hänt under några veckor. De växer så det knakar och har börjat ta plats i min lilla lya. Första avmaskningen  gjordes på valparna när de fyllt tre veckor. Allt gick jätte bra, de spottades och frästes inte lika mycket som i den förra kullen.  De har också börjat äta valpfoder vilket de älskar. Valparna har ju alla också fått blivande mattar och hussar som själva fått välja namn på dem. I bildserien nedan kommer de i följande ordning. Först ut mamma Vilda, sedan Zigge, Wilma, Millie, Gino Jr och Foxi.
Alla blivande familjer har också varit på besök, förutom familjen från Norge av helt förståliga skäl. Även vänner och bekanta till mig har hälsat på, så valparna har blivit socialicerade i ung ålder för vuxna, barn, katter och andra hundar.

vildviljans, vilda, flyingtollers evelina, valpar, tollare, nova scotia duck tolling retriever, valpkull, tollarvalpar